12 ibrir 2961
Sliγ i wedrar
Sliγ i wedrar yenna
A Rebbi d-acu i-k xedmeγ
Nepraju di laânaya
Wissen ansa’ra d-teffeγ
Seg-wnebdu naγ di ccetwa
Win i d-yussan ad aγ ineγ.
Sliγi wedrar yettru
Iqqar i Rebbi acuγer
Amzun neggwi daâwessu
Amcun mazal iwexxer
Mi nenwa ccedda a-tefsu
Seg’mir tignewt ad-ttexser.
Sliγ i wedrar ihhundeq
Iqqar i Rebbi tecdhedh
Ayagi maççi d lhheq
Si zik i yberdan tefγedh
Wi cehden tefkidh ssdeq
Xas ma di lbatel yentedh.
Sliγ i wedrar yecna
Seg’wayen yellan deg’γezran
Yeqqar ttnadiγ lehna
Yak medden yakw zzran
T-tadukli kan i nmenna
Nettat tezmer i lhem yellan.
Sliγ i wedrar yedhsa
Akken i’gzid lmecmac
Yecfa i yidhelli d wassa
Ayγer tamurt tessewhhac
Yenna-yaγ-d mi-t nesteqsa
Ass m’ara d-ekkren warrac…
30 janvier 2011
Kabyles… mon peuple !
Combien d’années
Et combien de jours
Combien de mois
Combien de cris
Combien de joie
De larmes et de rires
Combien d’émoi
Combien de colères
Combien de combats
Combien d’insomnies
Combien de mots tendres
De coeurs assassinés
Combien de cris perdus
Et d’espoirs cassés
Combien de sourires
Et de regards lassés
Tu te lèves dans un cri
Ô mon peuple ! Ce cri qui nous unit !
Combien de larmes
Et de souffrances cachées
Combien de temps
Allons-nous encore chercher
Comment le passé
Pèsera-t-il encore sur nous
Combien de temps encore
Nous mettront-ils à genou !
Combien de regrets
Et de journées bien sombres
Combien de soleils
Et de nuits étoilées
Combien de ciel sans lune
Et personne à qui parler
Combien de tyrannie
Encore à supporter
C’est toujours ton cri
Ô mon peuple ! qui nous unit !
Combien de siècles, combien d’années
combien de jours, combien de mois
Que nos enfants sont las
Combien de départs
Combien de retours
Combien d’inquiètudes
De peurs irraisonnées
Combien de douleurs
Pour les mères dont les enfants sont assassinés !
Ô mon peuple ! C’est ton cri qui nous unit !
Combien de souvenirs
Et d’images insensées
Qui leur crèvent le coeur
Elles ne peuvent plus pleurer
Leur pensée est blessée
Elle ne guérira jamais
Ne me demandez pas
Pourquoi mon peuple n’arrive pas à se libérer
Tout ce que je sais, tout ce que je dis
Je le porte en moi comme un grand cri !
Tiγri…
Greγ tiγri deg’wadu
Iggwi-tt ubehri iruh
Ass m’akken ttrun tlawin
Af win aεzizen am erruh
Irumyen sdermen tudrin
Azru yerγa am lluh.
Greγ tiγri deg’wadu
Tennuda-d taddart taddart
Ass m’akken ttrun warrac
Af ergaz tecca temrart
Irumyen neqqen s rrsas
Ajenwi yecca tamart.
Greγ tiγri deg’wadu
Yedsa bururu deg’id
Ass m’akken ttrun yergazen
Wlac Rebbi ad a-ten iγid
Idamen sswen tizemrin
Di ssmayen ittruz usemmid.
Greγ tiγri deg’wadu
Tekcem deg’wasif taεreq
Lxuf icekkel imawen
Awal m-id yeffeγ ineqq
Anda talleγ d-imetti
Itij di tegnaw ireq !
29 janvier 2011
Nnan-iyi…
Nnan-iyi ma da d-seffrudh
Ak nefk awal d-usteqsi
Yal tamsalt ad a-tt tefrudh
Mi tcudd fell-aγ at-tefsi.
Di ccetwa ur nebγi aludh
A-nafeg mebla tarusi…
Mi twaladh igenni iluγ
Kecci a-t-id terredh yesfa
Ma yella yunwass nennuγ
Ur yettbin deg’neγ nerfa
Γas nâaggedh γas nsuγ
Kecc kan in-as : Ttagerfa !
Ma yella lbatel yehkem
Erfed eccna di tγaltin
Xas ul deg’damen irekkem
Erri-t d-urar n tlawin
Ans’ibγu yekk-ed essxem
Nebγa imawlan ad ilin.
Fkaγ aγanim yettarun
Isefra yugaren itran
Ad ferhen widan yettrun
Ger tmucuha d yizran
Mi nesla i wid iccennun
A-nernu ccdeh mi yefran.
Ssub ar wasif i themled
Anda tesâaddad temzi
Kulci din yuγal yexled
Laârur erran-t d lwezγi
Hader adar ad yecced
Ala izzan ar tiwettzi !
Tigemmi-ni ygan tadsa
Tuγal tesderγil allen
Tecfid i wjejjig yefsa
Deg’waman izedganen
Ttxil ini-d kra isefra
A-narggu ussan zziden !
Asif-nni anda yerra ?
Teccfed deg’s id d wass
Ama d-itij d lgerra
Ihesb-ik amzun d gma-s
Yettru ur tehdired ara
Asmi t-id herren NNQAS !
Erfed aγanim yettarun
Ad isfedh allen yettrun…
26 janvier 2011
Tafsut-nni…
Tafsut tuγal d ccetwa
Macci akka ay nenwa
A Rebbi Sle-d a-k hkuγ
Arrac teggwi-ten zzedwa
Af tizi n lqahwa
Tasa n yemma-tsen tluγ.
Tamurt deg’damen teswa
Wissen ma terwa
Imettawen rnan legrur
Idamen-nsen d tenwa
Ejjan-aγ nekwa
Achal yemmuten d-aqrur.
Achal ceccen di ssniwa
Ajjaddarmi yeqwa
Llan wid isen llin taggurt
Mi hesben ufan swa-swa
Wa ysenned γer wa
Netlen deg’wakal n tmurt.
Nedheγ ar sidi Balwa
D-Iâassasen n tliwa
Aγ mmlen anda-tt tifrat
Amek ara nettu tarwa
Yeγlin am lehwa
Errsas ar tegnaw yekkat.
Nwiγ macci d-aya ay neswa
Gzemnaγ amzun t-tiriwa
Laâyad g-warrac mazal-it
Eγlin amzun t-tisedhwa
Mmelt-iyi anda-tt ddwa
N Weqbayli yettun Taqbaylit ?
Ebnan yiwen achal yeswa
Arrac netlen wa zdat-wa
Izekwan mazal llin
Sddermen ljamaâ s-i nenwa
Anda ttzallaγ d baba d yemma
Iγsan ad d-ffγen si tmedlin !
Gret tamawt :
Jeddi Hmed Aâli U-Yidir G-Ijâad Ibuziden : « Ama di ccraâ n Rebbi d nnbi, ama di ccraâ aqbayli (di tineslemt taqbaylit), ur izmir ara yiwen ad iseddrem ljamaâ wa yebnu wayed fell-as ». Yella deg’tnewya, si zik Imezwura nneγ qqaren : « Win isdermen timezgida bac ad yebnu tayed fell-as, times dihin, jjahennama da ! »
Remarque sur la destruction des vieilles mosquées en Algérie pour en construire d’autres plus imposantes… Mon grand père Ahmed Ali Ou Yidir des Ijaâd Ibouziden disait à ce propos : « Que ce soit dans la charia de Dieu et du prophète Mohamed, que ce soit dans celle des Kabyles (dans l’islamité kabyle), personne ne peut détruire une mosquée pour en construire une autre à la place. Ceci est également inscrit dans les croyances anciennes de Kabylie : « Celui qui détruit un temple pour construire un autre à sa place, pour lui : le feu ici-bas et l’enfer dans l’au-delà ! »
Sγur yemma Tawes Ouchivane Alliwi
Isefra n yemma
1 – Ô mon coeur !
Ô mon coeur, sois bon cavalier !
Ne chevauche pas le vent !
La jarre qui est pleine de miel
Son ange gardien c’est l’humilité
Tous ceux qui arrivent au savoir et à la lumière
C’est avec courage qu’ils les ont conquis !
Ô mon coeur sois bon cavalier !
Ne chevauche pas un papillon
Emporté par toute brise qui souffle
Il ne peut faire face au vent
Si tu as soif de justice
Bats-toi ou fais-toi poète !
Ay ul-iw…
Ay ul-iw ili-k d-amnay
Ur rekkeb ara f-lahawa
Lhila ixeznen ttament
Aslagh ynes d nniya
Kra gwin yegwden ar tafat
S ssber i-tt-id ihella !
Ay ul-iw ili-k d-amnay !
Ur rekkeb ara afertetu
Abehri i d-yewwten yeggwi-t
Ur izmir ara i wadu
Ma yella tebghid lheqq
Ewwet nagh refd asefru !
2 – Ô parole !
Ô parole qui se fait entendre
Faite de mythe et de légende
Les pays qui t’abandonnent
En hiver, de froid succombent !
Ô parole qui se fait entendre
Paroles sacrées et de poésie
Les pays qui t’abandonnent
Succombent sous la canicule de l’été !
Ay awal !
Ay awal i d-yessawlen
Awal g-izran ttmucuha
Timura ik yejjan dayen
Mmutent g-wegris n ccetwa !
Ay awal i d-yessawlen
Awal ttedmegh d-usefru
Timura ik yejjan dayen
Mmutent di ssmayen unebdu !
3 – Itij yeγli… (Youcef Allioui)
Itij yeγli af taddart
Af taddart Ibuziden
Arrac kecmen di turart
Tajmaât teccur d-irgazen
Tiqcicin zzint i temγart
Asent mmel tid yifen.
Itij yeγli af Tewrirt
Af Tewrirt Igawawen
Tamγart tekna af tessirt
Alemsir yeccur d-ibawen
Azetta zzint-as teqcicin
S wulman d-iqerdacen.
Itij yeγli af Tiγilt
Tizgi tessawel i wedrar
Tamγart tella deg-wexxam
G’wzetta tessa tagertilt
Arrac ezzin i terbut
Am yefrax trajun talqwimt.
Itij yeγli af Tezrutt
Yekcem deg’wmadaγ yaεreq
Arrac zzin-d i lkanun
Agectum di tmes ireq
Ttrajun di tmacahutt
G yemma jidda a d-tenteq.
Itij yeγli af lejba
Yekcem deg’wedrar iruh
Wissen ma d-yuγal azekka
A d-yawi yid-es lfuruh
Tlam yeγli-d af tasa
Am umeqwran d-umectuh.
4 – I TIDETT ANDA TETTNUS ?
(ccna sγur yemma i d-tetef ar Tasaεdit At Mensur – Ibuziden – Awzellagen)
Ameslay d-irrij di lkanun
Aggur f-emnar isenni
Udan mi tezzin rennun
Yezreε wawal deg’genni
Yeccur tirga umeγbun
Win yegnen mebla imensi.
A taggurt terred lebla
Σennaγ-am tamacahutt
A kra yheddren s lmaεna
Yal awal deg’s tasarutt
Kra yebγa wul din yella
A tamγart γiwel ehku-tt !
Sel i wadu deg’genni
Am yini « Hader tiγeccac ! »
Al lkanun ternud ini
Tefked ayefki i warrac
Yemma jida a-m tini
Tamacahutt tessedhac !
A tamγart wi γlin wuglan
Mi tedsa terfed afus
S wawal tesseγlidh-d itran
S tmucuha d rrsus
Al lkanun atas yeslan
I tmusni anda tettnus.
5 – Ameslay… (Youcef Allioui)
Ameslay ansi d-yekka
Seg’zzuran yakw seg’damen
Wi’s yenna dayen yerka
Yeγli-yas ujejjig dayen
Netta yekka-d sennig Mekka
I-t yesswen d-Iqvayliyen.
Tala is i d-yeccercer
Teccur d lwiz d lfeta
Wi fuden deg’s tesser
Tefka ifadden i Tmawya
Akal yejja-d laεwanser
Ad azlen assa azekka !
Aniwa yugaden adhu
Di lεeqda uγanim yenna
Essut-is deg’Wkeffadu
D-awal i d-yejja baba
Anda ddiγ netta ad yeddu
Yak taqbaylit d yemma !
6 – Cfiγ… (Youcef Allioui)
Cf iγ yiggwas di tefsut
Tallayeγ di baba d yemma
yejjujjeg lxux d ttut
Ajejjig yessa alma.
Cfiγ yiggwas di tefsut
Tallayeγ di baba d yemma
Azaγar tecca-t tagut
Amzun akken di ccetwa.
Cfiγ yiggwas di tefsut
Tallayeγ di baba d yemma
Assen iheml-ed wasif
Yeggwi-d tjur d-iqwerma.
Cfiγ yiggwas di tefsut
Tallayeγ di baba d yemma
Fkan awal i tmucuha
A lkanun nezzi nehma.
7 – D-acu tettmenid a yul ? (Youcef Allioui)
A-wi mlalen d baba yunwass
Ad selmeγ fell-as
As iniγ : « Amek tellid ? »
Yemma a-ttili ar tama-s
Tecreh twenza-s
A yul d-aya i tettmenid.
Ad qqimeγ ger-asen
Deg-gwexxam γur-i ad nsen
Am zik a d-nezzi i lkanun
Awal ziden a-ti-d sersen
Di tmucuha aγ d-ehkun…
8 – A WI GREN TAMURT... (YA : Awzellagen, 1972)
A wi gren tamurt di ljib
A-tt yawi and-as yehwa
A-tt yemmel i yal ahbib
Am ujejjig n ccfawa
D nettat i-gtteksen ttelbib
D nettat i-grebban tarwa.
A wi gren tamurt deg’ul
Idamen-is ad ifsusen
A-necfu s-anda-ken nlul
Deg’durar anda zzullen
At tirugza d lefhul
Imezwura ad aγ d-slen.
A wi gren tamurt deg’tit
I wakken ur qemcent wallen
Mi yekker s tiγri n tegdit
Arrac ad ttemsawalen
Yal yiwen as yernu cwit
S teqbaylit ad ddukklen.
A wi gren tamurt deg’fus
A-tt yawi akken anda yruh
Ma yella kra deg’s ixuss
Ad as-t iseggem cituh
Akken ixdem as yini drus
Amzun yella d-amectuh.
A wi gren tamurt g-wallaγ
I wakken ad icfu f kra
Wi mugger as yini : Eyyaγ !
As neddakel i tnekra
Am yitij m’ara d-yessaγ
Wi ddukklen ur ikukra !
(Asefru n temzi af lgirra umennuγ n Lezdayer – 1963)
Cfiγ…
Cfiγ yiggwass deg’wnebdu
Errεed yekker wahruhu
Times tezzi-d f-ixxamen
Arumi yneqq izellu
Iseddram yetthuddu
D-acu zemren imettawen ?
Cfiγ yigwass di lexrif
Lεesker yeshedrif
Deg idh suffen-aγ g-wexxam
Amzun nettwagzem s ssif
Di tlam yeggwi-yaγ wasif
A Ssalhin anda tellam ?
Cfiγ yigwass di ccetwa
Taddart yakw terγa
Yal yiwen s-anda yreggwel
Lbbumbbat yakw ssiεqa
Tamurt di lwiεqa
Wlac lejba s’ara neffel !
Cfiγ yigwass di tefsut
Asirem teççat tagut
Lmut teggul ur tehnit
Di lεarc i-gellan nettut
Tugwdi tezga fell-aγ d-ahtut
Tamurt tekcem di twaγit.
Axxam-nni anda nensa
Yeddrem ar assa
D wid ihercen i-gkeddan
Ma fell-aneγ terwel tadhsa
Teggwi-tt Fransa
Wid yemmuten i d-immektan !
Mektan-d af acu mmuten
Af Lezdayer ewwten
Nnwan a d-tezzi tefsut
Ziγen kullec din yeddrem
Ur d-igwri usirem
Nekwni nddukl-as i tatut !
Votre commentaire